SOLSTOLLARNA/TOFFELHJÄLTARNA
80-talets kultskådisar bland
barnprogrammen var Per Dunsö och Ola Ström, två skåningar
som kan ses som 80-talets rumsrena variant av Ronny & Ragge, med samma mimik
och skådespelarstil. De hade två program som gav dem genombrottet.
Dels "Toffelhjältarna", som gick på julloven och dels "Solstollarna",
som gick på sommarloven. "Toffelhjältarna" var Per Dunsö och Ola Ströms första program under 80-talet. Denna utspelade sig på ett hotel och duon använde sig av i princip samma skådespelare i båda serierna. Bo Mårtensson spelade en betjänt som var inte helt olik Lurch i familjen Adams. Mest uppmärksammad blev unga Martyna Lisowska, som spelade dottern i en spökfamilj som bodde på hotellvinden. Hon drömde om att vara ett vanligt barn och få leka som alla andra barn, men det var bara hotellpojken Oliver (André Gjörling) som kunde se henne. Sen avslutade hon varje program med att sjunga den sockersöta balladen "En väv av legender". Däremellan visades tecknade serier i form av Snurre Sprätt, Gummibjörnarna, Musse Pigg osv. En mer framträdande roll hade också sångerskan Carina Svensson, som 1993 skulle ställa upp i melodifestivalen i gruppen Cayenne. En uppföljare till serien kom två år senare betitlad "Toffelhjältarna går igen".
I "Solstollarna" drev Per och Ola ett sommarhotell,
Knegoffs, där kända artister och skumma typer brukade checka in. Hotellets
VD, direktör Knegoff, var en skum och gravt schitzofren typ som blev till
hans utflippade sekreterare Ulla-Bella (roller som Ström spelade själv),
som var vimsigare än nån annan människa och flaxade omkring
som en 3-åring. Jag störde mig rejält på Ulla-Bella, eftersom
man dels inte hörde vad hon sa och Ola Ström dels spelade över
å det grövsta i den rollen. Vem minns inte Ulla-Bella när hon
hade fått i uppdrag att ringa upp någon och hon slog på telefonens
samtliga nummerknappar och ylade det välbekanta numret:
"ÅTT-ÅTT-ÅTT-ÅTT-ÅTT-ÅTTAAAAAAAAAAAAA!!!!!"
Semesterparet Gösta och Hjördis från Toffelhjältarna fick följa med till detta hotell ocksa och var de enda karaktärerna i båda serierna.
De artister som var där var oftast
tonårsstjärnor som var aktuella vid tillfället, Anna Book, Style,
Lili & Sussie, Britt Dahlén, Pernilla Wahlgren, Style o s
v, men till och med utländska stjärnor som Samantha Fox och
Mandy Smith var med. Ulla-Bella brukade dyka upp och ofta försöka
lägga skönhetsmedel i form av lera eller annat på kändisarna,
innan de framförde sin aktuella hitlåt. Emellanåt gjorde de reklamfilmer för fejkade Kengoffsprodukter, ofta gravt översspelande.
Däremellan
dök en svartklädd, glasögonprydd, skummis upp, ja, han hette
just Skumberg (Bo Mårtensson), med en påse, med wienerbröd
som han hade köpt i Köpenhamn. Aldrig förr hade väl wienerbröd
fått sån reklam, framför allt de bruna med "chokläääde".
Ganska tramsig, men underhållande,
serie, som dock hade ganska bra musik, om man då bortser från den
fruktansvärda "Ulla-Bella rap" som kom runt 1987.
Per Dunsö vann, 2002, en
grammis för bästa barnproduktion med sin grupp "Dunsö Kapell",
medan Ola Ström är konfrancier och föreläsare. Vad få
vet är att Skumberg och Ulla-Bella spelade tillsammans
i popbandet The Gonks på 60-talet.
Båda serierna
finns faktiskt på video och "Solstollarna" ska finnas att köpa på Ginza.
Ola Ström som den utflippade
sekreteraren Ulla-Bella i "Solstollarna"
från 1987.